Du går in i en lägenhet. I lägenheten befinner sig två andra personer, Arne och Bertil, som tjafsar. Arne skjuter Bertil till döds. Du försöker stoppa det hela genom att ta vapnet från Arne. Polisen kommer till plats. Du berättar sanningen. Men Arne påstår att det var du som sköt Bertil.

Den enda bevisningen som finns i målet är:

1. Bertils döda kropp
2. Vapnet med fingeravtryck från både dig och Arne
3. Din och Arnes berättelse

Exemplet ovan beskriver en situation då två personer skyller på varandra. Hur ska domstolen döma?

Gärningsman och medhjälpare

Straffansvar för brott kan utdömas mot den som begått brottet. Straffansvar kan också utdömas mot den som medverkat i brottet till sådan grad att denne skall ses som gärningsman. Ett exempel på detta är när en person åtalas för att ”tillsammans och i samförstånd” begått ett brott. Personen behöver under dessa förhållanden inte ha genomfört samtliga moment av brottet. Det ”räcker” med att hen har utfört något moment och att detta skett i ”tillsammans och i samförstånd” med den andre gärningsmannen. Självklart krävs det även uppsåt för brottets fullbordan hos båda personerna. Det här innebär att även den som inte utdelat den dödande handlingen, som till exempel avlossandet av ett skott, också kan fällas till ansvar som gärningsman för mord, om denne agerat tillsammans och i samförstånd med den andre, och också haft uppsåt för brottets fullbordan.

En annan ansvarsgrund är medhjälpsansvar. Har personen främjat gärningen med ”råd” eller ”dåd” kan personen fällas till ansvar för medhjälp till brottet. Ett medhjälpsansvar är i regel ett lägre ansvar än gärningsmans-ansvar. Ett exempel på när medhjälp kan bli aktuellt är när en person utför stöld, samtidigt som ”medhjälparen” håller vakt utanför. Ett annat exempel på med hjälp är om någon utför ett mord, och ”medhjälparen” lämnat information om var offret kommer att befinna sig vid tidpunkt för brottet, i syfte att gärningen skall fullbordas.

Hur går det i mordet mot Bertil?

Med det ovan sagda kan det konstateras att den enda bevisningen i målet är Bertils döda kropp, vapnet med bådas fingeravtryck, och slutligen de två misstänktas berättelse.Det finns således ingen övrig bevisning, som visar vem som var skytten, planering, motiv, eller för den delen annan bevisning som ger oss vägledning i vem som utfört mordet. I en sådan situation kan gärningsmanna-ansvar (tillsammans och i samförstånd) inte utdömas. Inte heller kan båda dömas för medhjälp, då det faktiskt inte finns bevisning som visar att båda varit inblandade. Domstolen har inget annat val än att frikänna båda från ansvar. Såväl den skyldige som den oskyldige. Anledningen till att vi har höga beviskrav i Sverige är för att oskyldiga ej skall kunna dömas till ansvar.

SE MER om detta i AdvokatSnack avsnitt 24 nedan:

David Massi

Advokat