Mord – Det allvarligaste brottet i varje rättsstats strafflagstiftning. Det framstår inte som särskilt anmärkningsvärt att detta brott också leder till det allra hårdaste straffet rättsstaten erbjuder i sin strafflagstiftning. Fortfarande idag finns till exempel dödsstraffet kvar som påföljd för just detta allvarliga brott. Tack och lov är dödsstraff inget alternativ i Sverige varför denna påföljd inte kan aktualiseras. Vilket straff gäller då i Sverige för den morddömde?
1 juli 2009 infördes en förändring i brottsbalken var just avser straffet för mord. Fram till dess kunde en morddömd dömas till 10 års fängelse eller till livstid. Problemet med den dåvarande regleringen var att det inte fanns något emellan 10 års fängelse och livstids fängelse. Domstolarna saknade möjlighet att utdöma längre fängelsestraff än 10 år, då det var motiverat. Det enda alternativ domstolarna hade i dessa fall var livstids fängelse. Denna reglering var inte särskilt tillfredsställande. Det kunde många gånger finnas fall där det var motiverat med ett längre tidsbestämt fängelsestraff, men där livstidsstraffet ändå kändes som omotiverat. Därav infördes en ny reglering av straffet för mord den 1 juli 2009.
Efter lagändringen öppnades möjligheterna för domstolarna att döma ut tidsbestämda straff i betydligt större omfattning. Minimistraffet på 10 år låg kvar men det tidsbestämda maximistraffet var nu 18 års fängelse. Med hänvisning till uttalandena i förarbetena till lagstiftningen och med hänsyn till den praxis domstolarna utvecklade kom livstidsstraffet att utdömas i betydligt mindre omfattning än tidigare. Att detta skulle bli effekten av lagändringen torde inte ha kommit som någon större överraskning. Samtliga fall som motiverade ett längre straff än 10 år kunde nu istället leda till ett högre tidsbestämt fängelsestraff, istället för det tidigare alternativet livstids fängelse. Lagstiftaren hade också varit tydlig i förarbetena till den lagändring som trädde ikraft 1 juli 2009, där lagstiftaren uttalade att livstids fängelse skulle förbehållas de ”allra allvarligaste fallen”, där till exempel en person mördat flera personer, eller där den dömde dömts dels för mord och därutöver andra allvarliga brott.
I enlighet med uttalandena i förarbetena kom därför praxis att utvecklas på så sätt att livstidsstraffet sällan utdömdes.
SE ADVOKATSNACK! AVSNITT 25 RÖRANDE STRAFFET FÖR MORD
I oktober 2013 meddelade Högsta domstolen en dom i denna fråga i det mål som kom att kallas Bajonettmordet (NJA 2013 s 376). Efter en noggrann genomgång av förarbetena uttalade HD att straffet för normalfallen av mord med utgångspunkt i förarbetena till lagändringen 1 juli 2009 bör ligga på 12 års fängelse. HD beaktade dock ytterligare en lagändring som hade trätt ikraft 1 juli 2010 där lagstiftaren påkallade en markerad höjning av straffen för allvarliga våldsbrott, varför HD i aktuellt mål, vid en sammantagen bedömning landade i att straffet för normalfallen av mord bör ligga kring 14 års fängelse.
HD:s avgörande i Bajonettmordet var en mycket grundlig genomgång av rättsläget. Kort tid därefter infördes dock en ny reglering av straffet för mord.
Den 1 juli 2014 förändrades mordparagrafen ytterligare en gång. Lagstiftaren ändrade lagtexten på så sätt att ett tillägg hade gjorts: lägst 10 år och högst 18 år, eller om omständigheterna är försvårande, på livstids.
I förarbetena till denna förändring framgick att lagstiftarens intentioner med denna förändring var att livstidsstraffet skulle användas i majoriteten av mordmål. Den reglering som tidigare hade förespråkats, dvs uttalandena i förarbetena till lagändringen 1 juli 2009, att livstids fängelse bara skulle bli aktuellt i de allra allvarligare fallen, skulle helt enkelt inte längre tillämpas.
Den lagtextförändring som hade införts tydde dock på något helt annat. Från en lagtext som uttalade att straffet för mord var lägst 10 år och högst 18 år, eller på livstid, förändrades lagtexten i mordparagrafen till: lägst 10 år och högst 18 år, eller om omständigheterna är försvårande, på livstid.
Vid en läsning av lagtexten framstod den nya regleringen snarare som om livstidsstraffet skulle tillämpas än mer sällan än vad det gjort tidigare. Innan lagändringen fanns nämligen inte uttrycket att livstids fängelse bara skulle tillämpas om omständigheterna var försvårande.
I två avgöranden från 2016 behandlas denna fråga av Högsta domstolen (NJA 2016 s 3 och NJA 2016 s 809). HD konstaterar att lagtextförändringen inte kunde utläsas på det sätt som lagstiftaren önskade. Lagstiftarens intentioner fick därför ge vika för lagtextens utformning. HD:s slutsats blev därför att den linje Högsta domstolen givit i NJA 203 s 376 (Bajonettmordet) alltjämt gällde.
Trots en relativt ingripande förändring i lagtexten blev således lagändringen tandlös.
Efter den tandlösa lagändringen 1 juli 2014 har lagstiftaren infört ett flertal lagförändringar där straffen för ett flertal brott skärpts. Senast detta skedde var 1 juli 2014, då straffen för bland annat grovt olaga hot, grov misshandel och synnerligen grov misshandel skärptes. Någon förändring av lagtexten rörande mord skedde dock inte i samband med dessa straffskärpningar. Det får nog tolkas på det sättet att även lagstiftaren accepterat Högsta domstolens ställningstagande och att lagstiftaren därmed delar Högsta domstolens uppfattning att normalstraffet för mord alltjämt skall vara 12-14 års fängelse och att livstidsstraffet skall vara förbehållet de allra allvarligaste morden, som till exempel multipla mord, eller då den dömde utöver mord har begått ett eller flera andra allvarliga brott.
SE ADVOKATSNACK AVSNITT 22 AVSEENDE STRAFFSKÄRPNINGAR 1 juli 2017
David Massi
Advokat