Vad gäller vid ett överklagande? Varför får man överklaga? Vilka frister gäller? Ett moment i överklagandet som sätter rättssäkerheten ur spel.

I avsnitt 33 av ADVOKATSNACK diskuteras överklagande momentet i brottmålsprocessen. Ett särskilt moment ger åklagare och tilltalad en möjlighet att överklaga även efter fristen löpt ut. Denna möjlighet används ofta av staten i syfte att förmå den tilltalade att återkalla sitt överklagande. Detta överklagande kallas för ett anslutningsöverklagande.

I Sverige har vi en tvåinstansprövning. Av den anledningen har man en rätt att överklaga en tingsrättsdom. Den rätten gäller såväl den tilltalade som åklagaren.

Åklagaren är företrädare för staten. Staten har självklart en skyldighet att vara objektiv i sin bedömning. Detta gäller inte bara när åklagaren väcker åtal mot den tilltalade, utan gäller även i samband med att tingsrätten har meddelat sin dom. Om åklagaren anser att domen är felaktig, ska han/hon överklaga. Om han/hon anser att domen är korrekt ska han givetvis inte överklaga.

Med anledning av det ovanstående är det därför ytterst anmärkningsvärt att åklagare ofta anslutningsöverklagar en dom (dvs, överklagar efter att överklagandefristen har löpt ut, och först när den tilltalade har överklagat). Om åklagaren ansåg att domen var felaktig borde han/hon ha överklagat domen inom fristen, men så sker många gånger inte. Varför överklagar åklagaren i så fall? Agerandet från åklagaren sida, när denne enbart anslutningsöverklagar, kan många gånger inte förklaras på annat sätt än att åklagaren, genom anslutningsöverklagandet (på laglig väg) utpressar den tilltalade. Genom att anslutningsöverklaga, tvingas den tilltalade att fatta ett mycket svårt beslut. Ska han/hon vidhålla sitt överklagande, och därigenom riskera ett hårdare straff? Eller ska han/hon återkalla, och ta det straff som tingsrätten dömt honom/henne för, trots att han/hon kan vara oskyldig? Se avsnitt 33 av ADVOKATSNACK där advokat David Massi ger sin syn på saken.