Advokat Massi | Frågor och Svar: Vad är Falsk angivelse – Falsk tillvitelse?
1403
post-template-default,single,single-post,postid-1403,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-10.1,wpb-js-composer js-comp-ver-5.1.1,vc_responsive

Frågor och Svar: Vad är Falsk angivelse – Falsk tillvitelse?

Frågor och Svar: Vad är Falsk angivelse – Falsk tillvitelse?

Fråga:

Vilket brott begår man om man polisanmäler någon, trots att denne är oskyldig?

Svar:

Varje år sker tusentals anmälningar om brott i Sverige. Majoriteten av dessa anmälningar är  grundade i brott som faktiskt ägt rum. Till och från sker dock anmälningar på falska grunder.

En sådan falsk anmälan kan utgöra brott, Falsk angivelse/Falsk tillvitelse.

Förutsättningar för att dömas för Falsk angivelse är:

  1. Att man anger någon till en myndighet

(till exempel en polisanmälan hos polisen)

  1. Att man påstår att denne begått ett brott

(lämnar uppgifter som innebär ett brottsligt förfarande)

  1. Att man vet att uppgifterna är falska och att personen är oskyldig,
  2. Att syftet med anmälan/uppgifterna är att personen ska åtalas.

Om ovan punkter är uppfyllda, har man begått brottet Falsk angivelse. Straffskalan för Falsk angivelse är fängelse i högst två år.

Förutsättningar för att dömas för Falsk tillvitelse är:

  1. Att man lämnar uppgifter om någon till myndighet

(till exempel polisen. Det räcker med att uppgifter lämnas i förhör. Det krävs inte att man anmäler personen)

  1. Att man påstår att denne begått ett brott

(lämnar uppgifter som innebär ett brottsligt förfarande)

  1. Att man vet att uppgifterna är falska och att personen är oskyldig.

För falsk tillvitelse finns det inget krav på ett åtalssyfte. Den som lämnar uppgifterna behöver således inte ha ett uppsåt att få personen åtalad.

Om ovan punkter är uppfyllda, har man begått brottet Falsk tillvitelse. Straffskalan för Falsk tillvitelse är fängelse i högst två år.

Beviskravet:

Precis som i alla brottmål är beviskravet att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått gärningen. Åklagaren ska således styrka dels att uppgifterna är falska, dels att den som lämnat uppgifterna haft vetskap om att uppgifterna var/är falska och att personen är oskyldig.

Se vårt avsnitt i AdvokatSnack för mer info om Falsk angivelse och Falsk tillvitelse

 

David Massi

Advokat